Papi har ont…

… på barnspråk.
Sådana här dagar önskar jag mig, förutom fred på jorden, att min dotter kunde tala. Det är såååå snart. Målbilder är bra!

Även om jag inte drabbats av något livshotande så är det väldigt bökigt med ögonlocksinflammation. Ja, på sjukhuset säger dem att det heter så. Och då kan jag längta efter att få konversera med min fina dotter.

Undrar egentligen vad vi säger till varandra? Hon börjar kanske;
– Pappa har ont!
Jag svara;
– Inte så farligt ( Fast det gör skitont. Hoppas inte jag blir en sån vitlögnare sen när det är på riktigt)
Min dotter igen;
– Pappa det ser ut som att du har ett hallon i ögat. Pappa jag är hungrig!
– Då får du gå till mamma och be henne göra något för jag smittar. Du kan få två fotbollar på dina ögonlock om du inte springer iväg genast! (Nej såklart säger jag inte det, men tänker. Låt mig vara ifred älskade barn

Jag älskar tanken på att få prata med min dotter. Jag älskar min henne så otroligt. Nu medans jag kurerar mig så är hon hos sin Farfar. En gudomlig en som ställer upp allt för ofta.

Räddaren i nöden!

Inlägget är reklam för Matsmart och innehåller annonslänkar

Ibland har man inte tid. Speciellt när man är småbarnsförälder och ska hinna repetera inför nästa gig samtidigt som skafferiet fortfarande ekar tomt.

Dessutom så är vi ett fan, jag och min sambo, av att göra det rätta. För miljön, för hälsan och i slutändan för oss själva. Därför så passar Matsmart otroligt bra för oss.

Med några enkla knapptryck kan man rädda ätbar och ofta näringsrik mat. Dem har kategoriserat upplägget ordentligt. Mina personliga favoriter är; ”Barn”, ”Skafferiet”, Vego och slutligen Ekologiskt.

Packa varukorgen med det du önskar och det anländer vid din dörr eller närmaste postutlämning inom högst någon dag.

Klicka på länken och shoppa din låda idag. Alltid bra rabatter!

Var är publiken?

En stor signal är samhället, som inte särskilt väl ger kulturen det utrymmet och den statusen som den förtjänar.

I min framtidsspaning för 6 år sedan när jag lämnade teaterprogrammet på gymnasiet så tänkte jag; Behovet av sceniska utryck kommer bara öka. I takt med de allt mer tilltagande allvaret i världen och inte minst i Sverige, så kommer väl behovet av en fristad med teater, musikal och dans, bara att växa?

Det behovet har vuxit. Men har man verkligen förstått det? Tänk att det är så många som går miste om möjligheten att kravlöst få sätta sig i en salong tillsammans med andra, likasinnade för att uppleva och insupa. I salongen finns möjligheten och utrymmet för att lämna vardagens hårda tjat och telefonens allt mer högljudda gap.

Idag produceras mer eller mindre professionell scenkonst på Sveriges scener, det är bra. Vi gör det för att underhålla. Men var är underhållningen om inte det finns någon att underhålla för? Oavsett stor eller liten på scenkonstmarknaden så krymper produktionerna. I längd, i innehåll och till sist, i kvalité.

En stor signal är samhället, som inte särskilt väl ger kulturen det utrymmet och den statusen som den förtjänar. Mindre eller konstanta anslag. med lägre och sämre rykte som följd. Idag är det tillsynes kändisar och enbart kändisar som får publiken att komma och institutioner att öppna plånboken.

Hade jag bara det magiska svaret så skulle jag producera som attan. Jag ser att det inte bara är lokala, mindre grupper och förmågor som har det skralt i salongen, även dem största emellanåt. Så, var är publiken?

Jag förstår nog att det är allehanda konkurrens från tv, film, smartphone osv som är en bidragande orsak, alltså tid. Men försök ta del av det som bjuds. För vem vill höra; ”det händer aldrig någonting här”

Nu är det illa…

Nu är det illa. Eller är det egentligen det? Lite feber har väl ingen dött av. Men ändå blir vi så oroliga.

Luna har sin första feber. Dessutom i samband med borttagandet av navelgranulomet (Läs mer här). Det är lätt att tänka sig instinktivt att det skulle ha med varandra att göra. Jag hoppas inte det! Hon är stark. Några kännetecken att hålla koll på är matlust och om kisseriet fungerar. Det gör det. Check. Därför är det bara att tålmodigt kramas, vätska på och proppa med alvedon enligt konstens alla regler. Jag är ändå kritisk mot alvedon. Tabletter över lag. Men ibland är det ett nödvändigt ont, eller? Resultatet av att äta för mycket piller är väl inte heller bra? När ska man ta en tablett? Eller ge sitt barn en. Oklart. Men här får magkänslan styra igen. Hon andas och har det egentligen ganska så bra. Och telefonen är bara ett stenkast från min kropp om det skulle vara något. Vi somnar om. Eller hon somnar om medan jag lite lätt oroligt går upp och kokar en kopp te. Hon är så vacker och underbar. Livet med barn är oväntat, härligt men oroligt på samma gång.

Tabletter, feber

Barnens mat

Gör som du tror är bäst! Det blir också bäst.

Jag tycker det är svårt att veta, jag har svårt ibland att orka. Men vi försöker ändå alltid att ha ett mål mat till Luna om dagen som vi själva lagar. Ofta är det jag som lagar. Jag tycker att det är roligt och ett bra och personligt bidrag till familjen där jag även får utlopp för min kreativitet.
Råd och rön hit och dit. Vi kör mycket vegetariskt, fisk och mejeriprodukter . Inget sötat eller socker. Vi funderar på att fortsätta med den här mathållningen. En det frågar oss om hur vi tänker kring det med mat. Då vi är ”Peskitarianer” – vegetarianer som äter fisk och en del mejeriprodukter. Hur tänker ni när hon börjar skolan? Jag personligen tänker att vår dotter också måste få utforska själv vad hon tycker om osv. så när dagis och förskola kommer tycker jag nog att hon ska få prova sig fram. Men vi kommer servera det som vi tror på hemma. Nyss var det en dokumentär om tarmets guld, i vetenskapens värld. Där pratade man om hur mycket skräpmat påverkade tarmfloran. Ny forskning visar en oroväckande påverkan på oss människor – dålig tarmflora lika med lättare att få sjukdomar som cancer, övervikt och diabetes. Vi försöker därför än mer nu undvika farliga E-ämnes tillsatser, sötad och snabblagad mat. Men det är klart vi fuskar ibland. Gör som du tror är bäst! det blir också bäst. Ibland kan man inte alltid tänka på vad som är bra och rätt hela tiden. I vissa stunder i livet måste det bara fungera. Det är också okej. Men tänk på att; vad vi stoppar i oss är viktigare än vad vi tror. Och framförallt vad vi stoppar i vår nästa generation. Försök variera, laga hemma om du orkar, skippa onödiga skräpprodukter och hoppa halvfabrikat och snabbmat. Men få inte dåligt samvete om din idé eller plan på att äta hälsosamt inte alltid håller.